Straff utan brott

Om häkten, Arizona och Kanar Ali, som gråter. Hon vill inte sitta inlåst längre. Och Lars Ekblom från Migrationsverket förstår. Men systemet visar ingen nåd. Allt fler asylsökande spärras in i väntan på avvisning… Bakom rubriken Självmord på häktet i Gävle fanns Mirabbas Safari också

Och detta – att flyktingar och migranter mer och mer hanteras av polis och kriminalvård – är en utveckling som kan ses i hela västvärlden, från Sverige, via Italien och Frankrike, till USA. Hör Konflikt om kriminaliseringen av migranterna.

Sheriff Joe Arpaio är en man som ser sig själv som USA:s mest hängivne väktare av lagen – i synnerhet när det gäller migranter som olagligt tagit sig in i USA. I hans fängelser får de bära rosa underkläder och randiga fångdräkter. Och passar det inte behöver man ju inte komma tillbaka, raljerar Arpaio, sheriff i Maricopa county, som bland annat omfattar miljonstaden Phoenix i delstaten Arizona.EXTRAMATERIAL: Intervjun med sheriff Joe Arpaio i sin helhet (eng). Reporter Ivar Ekman. (13:08)

Den gångna veckan har Arpaio jublat över den nya lag som gör det till ett brott att befinna sig i Arizona utan uppehållstillstånd. De som inte kan visa att de är som det heter ”legala” riskerar fängelse i ett halvår och 2 500 dollar i böter. Men många har protesterat. President Obama har kallat Arizonas politiker oansvariga och upprörda röster ropar på sanktioner och bojkott.

Även i Europa pågår sedan flera år en tilltagande kriminalisering av migranter. I länder som Italien och Frankrike är det straffbart inte bara att befinna sig i landet utan tillstånd utan också att hjälpa dessa människor med till exempel mat, husrum eller ett arbete. I Europarådet ser man med stor oro på ett hårdnande klimat mot migranter, vilket Rådets kommissionär för mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg är med för att prata om i dagens program.

Det hårdnande klimatet märks även i Sverige. Förra året inspekterade Europarådets kommission för förebyggande av tortyr svenska häkten, fängelser och migrationsverkets låsta förvar för utlänningar som ska avvisas. Rapporten som publicerades i december upprepade sin, sedan tidigare skarpa kritik mot att utlänningar som fått avslag på sin asylansökan kan placeras i häkten och att vistelsen på häktet inte är tidsbestämd, till skillnad mot vad som gäller för brottsmisstänkta. Häkten är ingen lämplig plats för människor som varken är misstänkta eller dömda för något brott, skriver Europarådet i sin rapport och uppmanar de svenska myndigheterna att skyndsamt vidta åtgärder mot detta.

En utredning – den så kallade Förvarsutredningen – har tillsatts men blir inte klar förrän om ett år. Tills vidare gäller enligt Utlänningslagen att Migrationsverket har rätt att överlämna utlänningar som ska avvisas till Kriminalvården för placering i häkte om man bedömer att det finns en risk att de ska skada andra eller sig själva.

Dagens Konflikt ger en inblick i den för många dolda värld som svenska häkten är. För vad innebär det för en asylsökande att bli inlåst där, bland misstänkta förbrytare och många gånger grovt brottsbelastade personer, på små ytor som egentligen inte är menade för annat än tillfälliga vistelser? Och vad innebär det för dem som är anställda av Migrationsverket och kriminalvården att häktesplacera utlänningar? Konflikts Robin Olin fick en unik möjlighet att komma in på häktet Blanka i Uppsala.

Många är de dramatiska människoöden i denna hantering som i nyhetsrapporteringen reduceras till en kort notis. Bakom rubriken Självmord på häktet i Gävle fanns Mirabbas Safari som hade varit på flykt från Afghanistan i flera år när han till slut kom till Sverige. Men han fick avslag på sin asylansäkan och blev istället inspärrad. Stämplad som kriminell och självmordsbenägen placerade Migrationsverket honom på häktet i Gävle i väntan på att han skulle avvisas. Frilansreportern Agneta Gustavsson har följt upp spåren som finns kvar efter Mirabbas Safari.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman



Lämna ett svar