Flera utvisningar av unga afghanska män väntas

18-årige Hanif utvisas till ovisshet i Afghanistan.Efter fem år på flykt från Afghanistan, varav tre och ett halvt år som asylsökande i Sverige, utvisas en föräldralös 18-åring inom kort till ett liv som internflykting i Kabul. En plats där han aldrig har varit tidigare, och inte känner någon.

30 juli kl 02:49
18-årige Hanif från Afghanistan, som Ekot berättade om i går, är inte ensam om att stå inför en snar utvisning från Sverige. Totalt finns det 790 afghanska män i åldrarna 18 till 25 år i den svenska asylprocessen just nu. Av dem har en tredjedel fått avslag som vunnit laga kraft och kan verkställas. Det visar statistik som Migrationsverket tagit fram för Ekot. Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket. Reporter Birgitta Johansson

Publicerat tisdag 29 juli kl 06:00
FN:s flyktingorgan, UNHCR, anser inte att personer med en sådan bakgrund ska utvisas till Afghanistan.

Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket håller med till viss del.

– När det gäller inre flykt så får man alltid titta på individen och vilka möjligheter individen har. Just i Kabul kanske vi bedömer att om man är en vuxen man, så har man en möjlighet att klara sig, säger han.

Hanif, som ska utvisas om en vecka, anses alltså vara en vuxen man av Migrationsverket, eftersom han nyss fyllt 18 år, och att han bör klara ett liv som internflykting i Kabul. UNHCR däremot skriver i sina riktlinjer att en förutsättning för att någon ska klara att vara internflykting i Afghanistan är att han omges av familj och sociala nätverk.

Afghanistan är ett klansamhälle utan fungerande statsapparat där individen är beroende av sin släkt för att överleva. Bara i undantagsfall, kan starka, drivande personer med goda möjligheter att försörja sig, klara sig på egen hand, skriver UNHCR. Under sin tid som ensamkommande barn placerades Hanif i fosterhem. Men när fosterpappan dog i våras är det nu Jonathan Ojeda, forsterpappans svärson, som står Hanif närmast. Och han uppfattar inte Hanif som stark och självständig.

-Absolut inte, skulle jag säga, Han är en ganska tillbakadragen, säger Jonathan Ojeda.

När Migrationsdomstolen prövade Hanifs asylansökan 2012, var det just hans fåordighet som låg honom i fatet. Domstolen ansåg att Hanifs berättelse var, citat ”såväl detaljfattig som knapphändig och kan inse anses bringa klarhet i hans identitet”. Slut citat.

Och när Hanif uppger att han känner sig hotad av samma grupp i Afghanistan som mördat hans pappa och äldre bror så tycker domstolen, citat ”att den uppgivna hotbilden från pashtuner är relativt vag och saknar individuell prägel”, slut citat. En nämndeman reserverade sig mot domen och ville att Hanif skulle få stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

I en ny dom, i maj i år, fick Hanif ett nytt avslag. citat ”Domstolen anser inte att de åberopade individuella skälen är sådana att han vid ett återvändande skulle vara i en mer utsatt situation än någon annan. Slut citat.

-Det här handlar om att man riskerar förföljelser eller trakasserier i landet som man är medborgare i. Det är det som vi har att pröva. Sedan att det är en svår situation för en person som är ung och inte har varit i sitt hemland på länge, det har vi full förståelse för. Men det ligger utanför skyddsfrågan, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Birgitta Johansson
birgitta.johansson@sverigesradio.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5924489



Lämna ett svar